Kollektivtrafikens information – svårt både för företag och resenärer

Det är företagen som är proffs och som måste ha kompetens. Resenärerna är amatörer och väljer färdmedel varje gång. Höga krav måste ställas för att kollektivtrafiken ska bli pålitlig och attraktiv. .

Återigen har kollektivresenärerna i Stockholm drabbats av att springtävlingar blockerar hela stan – åtminstone innerstan. Javisst är det angeläget att de som vill tävla i springning ska få göra det, och det krävs faktiskt respekt även för den grejen. Men det märkliga är att man plötsligt helt försummar den skyldighet som man har som regional kollektivtrafikmyndighet att informera resenärerna om hur man ska ta sig fram när busstrafiken plötsligt ställs in. Just plötsligt  måste man kalla det när bara ett fåtal personer har fått reda på att busstrafiken en lördag eftermiddag ska helt haverera inom Stockholms innerstad. Faktum är att kollektivtrafiken är en viktig förutsättning för det dagliga livet i storstaden. Det går inte att låta bli att bry sig,på det sätt som RKM Stockholm sköter saken. På busshållplatserna syns inte tillstymmelse till information, bussarna bara uteblir. Trycker man på knappen för information får man veta att hållplatsen är indragen. Plötsligt dyker det upp andra busslinjer med konstiga linjenummer som inte hör dit, som inte brukar gå där – men vart går de, och vilken väg??  På Odenplan står människor och väntar på buss 4 mot St Eriksplan som bara inte kommer. Påstigande passagerare på 61-an vid en annan hållplats in bit bort får reda på att de inte kan åka till Scheelegatan, för 61-an ska nu gå via St Eriksplan. Det hade varit lämpligt att få reda på för dem som ville åka med 4-an åt StEriksplan. Det har tydligen funnits en rullande text i bussarna om störningar i trafiken under lördagen den 17 och söndagen den 18 september, men inga detaljer. Det var bara ett orosmomment, som man inte tar till sig särskilt energiskt, om man ens ser det. Det har funnit små omärkliga lappar med vit text på en skär botten och liten stil som ger samma budskap ”störningar  i linjerna 2, 4 och sjutton andra linjer vissa två dagar. Men ingen som helst information om hur man ska ta sig fram istället. Alternativinformationen har man bara struntat i.

Det är alldelrs uppenbart att det finns en planering, en plan B. Den måste göras känd, och den måsta spridas. Att tro att alla människor som överraskas av att trafiken inte fungerar ska gå in på SLs hemsida och leta resa på svåra linjeförändringar är hårresande. För det första är det inte så många som kommer åt dessa hemsidor i sin mobil, även on ett antal nog har sajten i sin mobil, Men att förutsätta att alla ständigt är uppkopplade är ett hån mot medborgarna. Det kanske är en tredjedel som faktiskt skulle kunna göra detta i sin telefon – och att någon skulle ta fram sin dator i ett gathörn är bara löjligt att förvänta sig.

Plan B för den störda trafiken måste naturligtvis spridas, med angivande av vilka dagar och mellan vilka timmar som den gäller. Att helt utelämna alternativen är oförsvarligt. Varje hållplats måste förses med en läsbar skylt som anger vad som gäller i stället, och dessutom en blinkande lampa som påkallar uppmärksamheten när det handlar om stora förändringar. Varje hållplats är försedd med digital rulltext, som möjligen borde användas för att ge hållplatsspecifik information. Men de flesta vill byta till en annan linje, så det räcker inte med enbart vilka konstiga bussar som trafikerar just den här hållplatsen. Den som planerat avstängningarna – och det finns givetvis någon som gjort det hos RKM eller hos den entreprenör som har uppdraget att köra trafiken. Kravet måste givetvis vara att den informationen ska spridas. Det kan exempelvis gå till så att alla som abonnerar på viktig information om sin egen linje och kanske två eller tre linjer till, får en ”pushnotis” i i sin mobil i förväg om vad som väntar. Där kan de omedelbara ingreppen redovisas , mellan vilka klockslag, och vilka alternativ som erbjuds. Den som vill veta mer kan erbjudas att studera detta på en särskilt tydlig datorsajt i lugn och ro hemma. Detta skulle skapa förtroende för kollektivtrafiken – inte förakt för ett obegripligt okunnigt och respektlöst trafikföretag. Det är alltid SL som får bära hundhuvudet, och på sätt och vis är det rätt, ifall nämligen inte RKM har gjort klart för entreprenörerna att informationen är lika viktig som själva trafiken.

De flesta människor har ett linjenät i huvudet. Där finns deras egen  vanliga linje och ett antal andra linjer som man brukar byta till i olika ärenden. Det är den form av baskunskap som alla måste ha som ska klara sig med kollektivtrafiken till vardags. För att man ska kunna lära sig de vanligaste linjerna och deras anknytningar till andra linjer måste det finnas en papperskarta som man kan studera hemma, och granska i olika delar, bytesplatser och resvägar. Det är en viktig förutsättning för att kollektivtrafiken ska kännas som ”mitt sätt att färdas”. Tyvärr har de flesta RKM och de flesta entreprenadbolag helt struntat i den basinformation som ligger i en papperskarta. Sådana finns visserligen i Stockholm på många stora busshållplatser, uppdaterade efter olika linjeomläggningar. Men den kartan betraktas spå något sätt som ”hemlig”, och den får inte lämnas ut till ivriga kunder, den är tydligen av någon orsak hemlig. Detta är ett uppenbart brott mot den informationsplikt som åligger varje RKM.

Digitaliseringen har många fördelar och ger många möjligheter. Men enbart digital hantering räcker inte. Det är alldeles extra tydligt när man ser hur störningar hanteras – som om det kom som en överraskning.  Infromationen är lika viktig som själva körandet. Tidtabellerna är inte lika viktiga om man kör tät trafik eller med fasta minuttal, och det lär sig människor också. Det ingår i deras uppfattning om att det ”mitt sätt att resa”.  Men basinformation är alldeles nödvändig. Det är bara tjänstemännen i trafikföretaget som kan ha alla linjer i huvudet samtidigt. Vi andra måste kunna kolla upp när vi vill resa åt något håll som vi sällan åker. Och när det ”skiter sig” i de egna invanda linjerna, då visar SL att de nått sin inkompetensnivå. Detta är en politisk fråga, i ett samhälle som måste se till att kollektivtrafiken blir attraktiv och använd, med fler resenärer och mindre utsläpp. Kollektivtrafiken är en del av lösningen. Men då måste den visa att de kan leverera på ett pålitligt sätt. ●

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.