En internationella lobbygrupp för utveckling av europeisk långväga tågtrafik har initierats av den nederländska regeringen och har stöd från både Frankrike, Tyskland, Europeiska PassagerarFederation (EPF) och EU. Med anledning av att EU proklamerat 2021 som ”järnvägens år” hölls et seminarium den 25 juni där flera grundläggande frågor diskuterades och lösningar skisserades. Det konstaterades att en lösning av biljettköpsproblemet kräver snabba åtgärder, och att denna fråga är större än vad järnvägsföretagen själva riktigt förmår driva. Här krävs initiativ och grundläggande åtgärder på hög nivå. Att ordna en gemensam standard som gör biljetter säljbara för tredje part, inte bara genom respektive tågbolags egna kanaler, är en förutsättning. Detta underströks redan i inledningsanförandet av Hinne Groot . Han företräder Nederländernas regering och är ordförande i det organ som kallas ”Platform for International Rail Passenger Transport”. Han började med att konstatera att EU har som ett seriöst och konkret mål att alla resor under 700 km normalt bör ske per tåg, dessutom bör ett antal nattågssträckor kunna ersätta även längre flygsträckor.. Det är detta som kallas för ”modal shift” och är en del i åtgärderna för att klara klimatomställningen. Groot underströk också att järnvägsbiljetterna är själva grunden för färdmedelsvalet. Därför är det brådskande att åstadkomma den gemensamma metoden, som inte bara är tekniskt gemensam utan också lämpar sig för distribution via neutrala säljkanaler, inte bara i form av resebyråer utan för fristående aktörer på en gemensam plattform för egna initiativ.
Chris Irwin, styrelseledamot i EPF, illustrerade med en förestående resa från hemorten i södra England till ett möte i Berlin. Det naturliga för väldigt många människor idag är att använda den metod som Amadeus tillhandahåller för flygresor. Där kan man få välja mellan olika flygbolag, olika avgångstider, olika resväger, olika komfortklasser och olika prisnivåer. Allt detta är sammanställt på ett enkelt sätt, så att resenären kan välja på ett praktiskt och överskådligt sätt. Vill man välja att åka tåg så finns visserligen tidtabeller för brittiska, belgiska och tyska tågföretag, men man får själv pussla ihop vilka alternativ som kan vara tidsmässigt lämpliga. Dessutom måste man själv fundera igenom vilka möjliga olika lågprisvarianter som kan finnas. Och när det kommer till själva resan är man utlämnad till att bli behandlad som en ovälkommen person ombord på fel tåg när en förbindelser har brutits. Det är inte alls säkert att biljetterna för den ursprungliga resan räcker för att resa med andra tågbolags ståg. Allt detta har flyget redan klarat av genom sitt biljettsystem och genom sina garantier i biljettsystemet.
Kristian Schmidt, direktör för EU-kommissionens enhet för landtransporter, underströk att EUs fjärde järnvägspaket, som håller på att drivas igenom, redan har drivit igenom inriktningen om ett gemensamt biljettystem. Det är INTE en it-fråga. Det är en fråga om att låta utomstående aktörer kunna använda uppgifter som finns och låta dessa bli tillgängliga genom ”open access”. På så sätt kan utomstående aktörer utveckla systemet. Det var också så som Amadeus utvecklade flygbiljettsystemet. Till bilden hör också att garantierna för biljetters giltighet vid störningar måste säkerställas på ett nytt sätt i den nu avreglerade världen. De äldre mellanstatliga reglerna i CIV-systemet måste ersättas med ett nytt system.
James Henratty från biljettföretaget Trainline, företrädde just ett av dessa nya neutrala biljettsäljande bolag, som arbetar med denna typ av paketering sedd från resenärsperspetivet. Han nämnde den nya situation som uppstått i Spanien på sträckan mellan Barcelona och Madrid, där olika bolag konkurrerar idag. Tack vara att alla bolag och deras olika resealternativ kan jämföras har allmänheten fått en mycket bättre överblick över marknaden. Det har också resulterat i att tågresandet mellan dessa städer har ökat kraftigt. Han berättade också om de goda erfarenheterna i Frankrike, där gemensamma regler för förseingskompensation har införts. Dessa är ju något som är en följd av EU-förordningen om resenärernas rättigheter. Han påpekade att EUs roll måste vara att säkerställa rättvisa konkurrenshållande, så kallade ”level playing fields”. Det kan jämföras med den svenska situationen på linjen Stockholm-Göteborg, där det dominerande SJ vägrar att sälja MTRs biljetter. Här saknas en naturlig stark neutral part eftersom Samtrafiken inte driver en hård linje gentemot en av företagets ägare.
Den schweiziske deltagaren Alexnder Gellner från SBB berättade om det enkla system för intäktsfördelning som används inom Schweiz, där ett stort antal olika tågbolag och bussbolag ingår i ett biljettsamarbete, vars intäkter ska fördelas på ett rättvist och enkelt sätt i enlighet med de färdmedel som har utnyttjats. Han påpekade särskilt att det inte behöver inrättas en gemensam avräkningscentral för att kolla igenom alla biljetter. Det läser man enklast genom själva biljettsystemet, inklusive den visering som sker vid tågresan. Det är sådant som it-tekniken kan sköta om, för det krävs ingen räknecentral. Där ingår också ett stort antal busslinjer, liksom vissa flyglinjer.
I den efterföljande debatten berördes frågan om järvägsföretagen kan tänkas vilja undvika att släppa kontrollen. Säkerligen finns en sådan tendens. Men det viktigaste är att resenärernas intresse måste tillgodoses bättre. Det är inte egentligen frågan om att dela intäktspajen rättvist . Det viktigaste är att det gäller att pajen att dela på kommer att bli mycket större om det är enkelt för resenärerna i alla led. Vi ser inte Google eller Trainline som konkurrenter, sa SBB-företrädaren, vi ser att den konkurrens som driver dem är viktig för utvecklingen. Det drar vi som tågoperatörer nytta av.
Trainline berättade i detta sammanhang att den information som tillhandahålls sprids på olika språk alltefter kundernas önskemål, betalning sker i olika valutor allt efter kundernas önskemål – i motsats till hos Google, framhöll han.
Chris Irwin sa som vanligt att perspektivet måste vara resenärernas. De som ska köpa biljetterna måste få svar på frågan ”Vad finns i detta för mig?” Dessutom står deras val inte bara mellan olika resor utan de överväger också helt andra alternativ. Seminariet avslutades med den svenske Europaparlamentarikern Jakop Dalunde som påpekade att flera av de nu presenterade regeländringarna hade antagits av parlamentet men stoppats av lobbypåverkan på Kommissionen och EU-rådet. Det gäller nu att driva detta hårdare.
Det är värt att notera att i Tysklands järnvägssatsning ingår en plan för TEE.2, ett system av snabba tågförbindelser inte bara inom Tyskland utan också till grannländerna, ett turtätt nät av tåg mellan alla städer av någon storlek med tåg varje halvtimme, i princip i önskas kvartstrafik. Frankrike bygger också ut sitt nät av snabba tåg och tåg i regionerna, och båda dessa länder, som tidigare har slopat nattågen nu planerar för återinförande av sovvagnståg på långa sträckor.
EPF fyller en viktig roll i omvandlingen av Europas framtid. Det är resenärerna som avgör vad som är attraktivt. Och Resenärsforum är en viktig spelare i EPFs arbete. ●