Kolonnkörning – nät flera bussar på samma linje kommer direkt efter varann – förstör för resenärerna och måste undvikas
Kolonnkörning kallas det när tre bussar på samma linje kommer tätt efter varann till hållplatsen. Det betyder att det dessförinnan har gått alldeles för lång tid mellan bussturerna, och många resenärer står sedan länge dör och väntar och irriteras och svär. Detta är mycket destruktivt, snarast ett sabotage mot hela kollektivtrafiksystemet. Det måste undvikas, och det finns metoder att klara av det på.
Att kollektivtrafiken fungerar bra är nödvändigt för samhället, både av sociala skäl och för att klimatet helt enkelt är beroende av en del beteendeförändringar, för att klimatet ska kunna bibehållas för mänskligheten. Ändrat beteende kräver att människorna själva väljer att använda kollektivtrafiken, av egen fri vilja och för att de tycker att den är attraktiv. En faktor som är oerhört viktig för att kollektivtrafiken ska kännas attraktiv är pålitligheten. Det ska kännas att det är det rimliga och mest önskvärda sättet att färdas. Pålitligheten kan visserligen ha olika nivåer. Vissa linjer i glesbygd kan kännas tillräckliga med några turer om dagen eller med ett system med samhällsbetalda taxiresor eller bilpooler. Men i städerna och tätorterna finns förutsättningarna för tät kollektivtrafik med turer varje kvart eller oftare. De tyngsta linjerna är viktigast, eftersom de ingår som en viktog komponent i den största delen av invånarnas resor. Övriga linjer kompletterar. De tyngsta linjerna är också turtätast, och de måste vara extra pålitliga. Att det går en tur var femte, sjätte eller sjunde minut är en grundläggande kvalitetsfaktor, eftersom så väldigt många resenärer är beroende av att byta till eller från just dessa linjer. Och om turerna på just dessa linjer tenderar att klumpa ihop sig till två elle tre fordon som kör strax efter varann, medan det sedan dröjer en kvart teller tjugo minuter till nästa tur, då fallerar systemet. Det händer när busstrafiken inte trafikleds på ett kompetent sätt. Dessvärre är det vad som har inträffat under det senaste året med alla stomlinjerna i Stockholms innerstad. Fyrans turtäta linje trafikeras under delar av dagen med fyraminuters täthet. Men när tre bussa kör i svansen på varann och det sedan blir ett uppehåll på tjugo minuter, då är det katastrof, både momentant för många resenärer. Men ännu värre är att väldigt många människar drar slutatsen att bussresor inte fungerar. De fattar beslut om att välja bilen om man måste passa en tid. Det kan tyckas irrationellt, men alla människor är inte helt rationella. Pålitligheten är en grundbult, och stomlinjerna har en nyckelroll i hela systemet.
Under det senaste året, under 2022 och 2023, har kolonnkörningen på Stockholms stomlinjer ökat katatrofalt. Fyran är den tyngsta linjen, men 70 000 resenärer varje dag, och där är hög och pålitlig turtäthet nödvändig för både dem som reser enbart med fyran, men minst lika mycket för alla dem som ska byta till eller från någon annan linje, som inte är lika turtät. Då mulitpliceras de negativa effekterna, eftersom anslutningarna inte klaffar. Stomlinjen 2 från Norrtull till Sofia drabbas numera av samma problem, också det en linje med många resenärer och många bytande. Stomlijen 1-an från Essingen till Frihamnen har också mycket tung belastning, många anslutningspunkter till tunnelbanan och många bytande, liksom stomlinjen 3-an mellan Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset. Resenärerna drabbas mycket hårt.
Bakgrundne till att problemen uppstår är till stor del att bussarna fastnar i bilköer på gator där det inte finns kollektivkörfält. En annan faktor är bristande signalprioritering för busstrafiken, något som är relativt lätt att åstadkomma. En tredje faktor är parkerade och felparkerade bilar på trånga gator, inte minst dubbelparkering på gator med busstafik, där de ständigt stillastående parkerade bilarna vid trottoarkanten blockerar alla leveranser, ambulanser, färdtjäntbilar och taxibilar, alla som kortvarigt måste angöra adresser vid gatan. Det är de parkerade bilarna som måste elimineras. Den delen av bakgrunden tar tid att eliminera. Det finns ett annat, men sanbbare sätt.
Trafikledningen för busstrafiken är givetvis en nödvändighet. Och förarna behöver också ett inciatament på plats i bussarna att vara uppmärksamma på trafikens turtäthet. Det instrumentet förefaller saknas, i varje fall i Stockholm. Avtalet mellan regionens trafikförvaltning och bussoperatören omfattar vanligen en avgift per körd kilometer oavsett om bussarna kör i kolonn efter varandra och resenärerna står och svär vid hållplatserna. Incitament behövs hos operatören, även om det verkar svårt. Intresssant nog har stombussoperatören Nobina i Malmö lagt ned möda på att utveckla en teknisk metod som göra att förarna får det incitament som krävs för att bussarna ska gå med pålitlig turtäthet. Nobina kör stombusslinjen Malmöexpressen i Malmö. Där finns visserligen delvis kollektivkörfält och refuger mitt i gatan, men det ansågs inte räcka. Men systemet idag fungera mycket bättre än i Stockholm, eftersom förarna fått det stöd de måste få. Bussarna avläses fysiskt vid vissa passage-punkter utmed linjen, så att systemet kan konstatera att tidsavståndet mellan bussarna är lagom stort. Om det gått för kort tid sedan förra bussen så får föraren en röd larmsignal som innebär att man bör sakta ned för att inte köra ikapp framförvarande. De kan också få ett besked om att de bör raska på så gott det går eftersom det gått längre tid än lämpligt sedan föregående buss på samma linje. Det är möjligt att det också finns en kopplimg till operatörens ersättning, så att lägre ersättning erhålls om avsedd turfrekvens inte respekteras. Därmed finns ett incitament för både förare och operatör att bry sig om de fasta turtäthetsintervallen. Om man får lika mycket betalt för att köra tre bussar i kolonn, varav en halvtom och en tom, då kanske rentav operatören frestas att se kolonnkörning som ett bra sätt att tjäna pengar samtidugt som bussarna inte slits av så många resenärer. Det är nog en tillspetsad situation, men det kan bli konsekvensen av att turtähtetens intervaller inte respekteras. Incitament har betydelse.
Det system som Nobina utvecklat borde rimligen antingen leasas ut till andra operatörer eller föreskrivas i en upphandling så att metoden kommer till användning. Det är ett rimligt kundkrav, men det är också ett samhällskrav med tanke på klimateffekterna. Attraktiviteten är viktig. ●